Den har blivit väldigt populär, såväl i Sverige som utomlands, Jonas Jonassons "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". När jag hörde berättas om den tänkte jag att det säkert inte var någonting för mig, bara titeln kunde ju få vem som helst att tveka. Men, jag köpte den och har läst den med mycket stor behållning, en underbar feelgood-bok med mycket humor och dessutom en skildring av 1900-talet ur ett lite annorlunda perspektiv. Läs den!
Dessutom finns det många kopplingar till min egen släkt. Huvudpersonen har samma namn som min far (men är 19 år äldre), kommer från enkla förhållande på landsbygden och har en släkting som emigrerade till Sovjet av politiska skäl. I boken är det huvudpersonens far som med kommunistisk övertygelse lämnar Sverige för ett revolutionens Sovjet, i min släkt är det pappas kusin som gör samma sak. Denne kusin, Anders Gustavsson (eller som han sedermera kom att heta Andrej Gustavovitj), var översättare av Lenins skrifter till svenska. Han arbetade i Leningrad, där han också gifte sig med Ludmila. Under Stalins terror blev han anklagad för "antisovjetisk verksamhet". Han klarade sig men blev utkastad ur kommunistpartiet.
När tyskarna invaderade Leningrad blev Andrej ånyo tagen till nåder av kommunistpartiet och gick med i Röda Armén, där han först blev kapten och sedermera major. Han kämpade i striderna mellan 1942 och 1945. Efter kriget blev han universitetslärare i språk i Leningrad och fick en rad medaljer för sina insatser under kriget. Han dog 1990 91 år gammal och är begravd i Halland, på Stafsinge kyrkogård.
Jag har också haft sådana tankar om den där boken och har inte köpt den ännu. Men nu måste jag nästan läsa den jag också. :)
SvaraRadera